En barndomsvän

Hade en supermysig kväll i Uppsala med Lina och satt på en uteservering nära Carolina Red backen och njöt av italiensk mat. Vi snackade om allt möjligt i flera timmar och det kändes skönt att skratta åt saker ifrån skoltiden, snacka allvar om vart vi är nu i livet. Jag gillar Lina då hon sett det speciella som hon får mig att se att jag har och inte gett upp på mig som vän trots att vi inte pratar dagligen eller ens månadsvis. Trotts detta har vi aldrig problem att hitta saker att snacka om när vi väl ses. Vi sa precis det idag att vi inte stressar fram en ny sorts vänskapsrelation utan träffas lite i taget. Vi har kännt varndra så länge och känner inte att jag måste bevisa för henne att jag är stark eller svag, rolig eller tråkig. Hon har funnits i mitt liv tillräckligt länge för att jag ska kunna se att hon gjort det för den jag är och inte för någon jag ansträngt mig att vara.


Myspys dag på Furuvik

En helt underbar dag! Vi har vait på kängrusafari, sett aporna som Isabelle var helt tokig i, åkt lite saker på tivolit med Belle, klappat bebis getterna och inte minst haft flera timmar med Jossan och hela famijen. Ska lägga upp lite bilder så snart jag får dem från Jossan.. Verkligen en superdag. Tack mamma jättekul att vi kunde åka
 tillsamamns allihopa!


Lämns mig ifred nu!

Det har varit tungt av olika anledningar under en längre tid och det märks säkerligen på mina inlägg. DET ÄR LÅNGT IFRÅN ÖVER. Jag är besviken och ledsen för hur människor har agerat. Som sagt detta är inte för att snacka skit eller peka ut någon och inte heller säger jag att myntet endast ha en sida MEN jag pratar ifrån mina känslor och jag har mått väldigt dåligt, varit deprimerad och ska äntlign få hjälp. Dessa människor har fått mig att börja tvivla på mitt värde, de har ljugit mig rätt upp i ansiktet och uttnyttjat mig för att själva må bra. Att frysa ut en person som de gör med mig nu brukade man kalla mobbing i skolan men nu är vi vuxna, så vad kallas det nu?

Alla ni som kommit med fina ord, ni som bryr er och tar er tiden att höra av er, snacka med mig när det är tungt ni ska veta att det värmer och att jag upskattar er


En vän

Äkta vänner är som ädelstenar
värdefulla men sällsynta;
falska vänner är som höstens löv
granna men blåser bort med första vinddrag


Tatuering mitt ute i ingenstans

Bellan med sina tre vänner Leo. Dash och Aryan ute vid Bäcklösen. En supermysig dag då Jossans karl skulle tatuera sig ute hos dem på "fresh tatoo." Var faktiskt uppe i deras studio och dne var riktigt fräsch. Kändes först lite skumt att de skueel tatuera ute på en gård, haha. Dagen slutade med att vi åkte hem till oss och lät ungarna bada!''

'
Leo och Bellan


Envis bebis


Bellan och hennes prins Dash


Mums med glass, men poolen var lagom slemmig efteråt;)


Lady Gaga!

Yippie, biljetterna är nu bokade!
Fredagen den 7:de Maj drar Sofie och jag till Globen och Jonas till Berga med Bellan:)


Molly 1 år!

Bilder ifrån Mollys ett års kalas! *Sötnos*


Trött pappa med Bellan i knät


Ohhh presenter är kul, men pappret är ännu roligare!


Molly och Bellan:)


Det är ett riktigt barnkalas när de vuxna sitter på golvet!:P


Sist men inte minst, TÅRTAN!


Rain check på middagen, tack!

Har haft S, M & M på middag. Vi smaskade i oss flygande Jacob och min egen favorit vit chokladpannacotta till dessert. Bebisarna fungerar så bra ihop och jag trivdes med sällskapet. Riktigt varma och trevliga människor. Vi lyckades jobba oss igenom "Bröllopsfotografen" Inte den bästa film jag sett, men helt klart egen och jag är en stor sucker av svenska filmer. Synd att sis inte kunde komma. Jäkla arbetsnarkoman!!!:P

Riktigt tråkigt att situationen är som den är, annars hade jag bjudit över tre personer i min närhet som också har bebis, men förhoppninsgvis lär vi tjejer oss att kommunicera tids nog. Japp mig inräknat. Jonas teori är att det är hormoner, detta skulle då vara anledningen till att tjejer hellre klöser ögonen ur varandra än att hålla sams. Hahaha....

Visst tre grabbar har ju generellt aldrig problem att umgås medan tre tjejer brukar sluta i katastrof. Jag undrar vad det beror på. Vad tror ni?


Tjejkväll eller?

Känner mig irriterad, måste bearbetas lite. Tycker jättemycket om alla fyra tjejerna trots att vi är olika. Alla har egenskaper som jag verkligen gillar! Jag tror att mitt problem är att jag vill att alla ska trivas ihop och glömmer bort att man inte är flexibel som ett gummiband. Man kanske inte kan få alla människor att hitta varandra, vilja umgås och det behöver väl inte vara ett persoligt misslyckande? Kanske bara att man inte ska fokusera på det man inte kan rå över.

Sen är väl jag av den åsikten att en tjejkväll inte innefattar grabbar. Kanske är jag lite omodern. Med denna mening menar jag inte att jag inte gillar att festa och umgås med alla olika människor, men ibland måset man ta hänsyn till fler än sig själv.

Jag försöker vara en schysst vän, men jag önskar att jag kunde få svaret på den stora frågan hur man gör alla nöjda, då skulle jag veta att jag var på rätt väg.

 Jag har varit en ensamvarg större delen av mitt liv och det är nytt för mig att ha en bunt underbara tjejer att umgås och prata av mig med, och jag vill verkligen att de ska må bra. Som ensamavarg behöver man inte bry sig om att såra någon för man har ingen att ta hänsyn till och jag blev precis påminnd om att det kaske är just dit jag hör. Min välmening blir björntjänster. Tror att jag drar mig undan ifrån det sociala ett tag och låter tjejerna vara ifred. Att vara ensamvarg är jag bra på!


En ny vän?

Känner mig trött. Har varit på rådgivning idag och arbetar igenom saker. Det känns som om det faktiskt ger något.

Har dessutom haft en supertrevlig tjej hemma på fika som jag träffade via babycafet. Det är så många saker med henne som jag själv är läskigt lik på! Och kolla in detta, hennes kille fyller på toppen av det år den 8 de augusti precis som Jonas. Hon har en jättesöt liten dotter som är några månader äldre än Bellan och jag hoppas att detta med tiden kan bli en vän.

Vänskap är viktig liksom ensamhet för att växa. Jag är inte rädd för att vara ensam längre, känns som jag känner mig mycket säkrare i migsjälv sedan Belle föddes. Jag är glad att jag har många fler i mitt liv nu än för ett par år sedan och värdesätter dem mycket. Jag håller inte alltid med dem i de beslut de tar eller sätt de hanterar saker på, men det är ju också vad vänner är till för. Att stötta. skratta och gråta tillsammans. De är inte många vänner jag kickar ut ur mitt liv, några har glidit ur mit liv som på en hal isbana, utan drama och bråk. Vi har helt enkelt glidit ifrån varandra, men jag känner mer att det är livets gång, då det ger möjlighet att hitta människor som får mig att känna mig speciell, smart, rolig och viktig. Man kan ha många vänner i sitt liv, men alla är inte passar inte att dela sina innersta tankar med.

T som jag tidigare skrev om är en av de få männsiskor jag verkligen huvudstupa sparkat ut ifrån mitt liv och vad de än må tyckas så ångrar jag det inte en sekund. Jag vill sluta förlita mig på en verklighet som inte finns, vänner som ha ett namn men so ALDRIG bryr sig, finns, tröstar eller visar intresse för mig eller mitt liv. Jag har försökt med T så länge då jag inbillade mig att bara för att vi umgåtts under ett antal år så var vi nära vänner. Det är inte tiden som ni kännt varandra som sätter in personen i ett fack. Du kan aldrig ta en vänskap förgiven utan man måste vårda den, liksom ett förhållande. Det enda i mitt tidigare inlägg jag önskar att jag formulerat annurlunda var min kommentar om hennes kille. Jag bryr mig inte om man är tillsammans med något med utländsk bakgrund. De som känner mig vet hur snart det är. Jag är ett stort fan av Turkiet, dejatde en turk innan jag träffade Jonas och tycker att människor har samma värde. Så oavsett vad mitt inlägg lät som är jag inte förbannad på T för att hon dejtar en arab.


Party i Gävle

Tack tjejer för en bra kväll på Slick! Hade en supertrevlig kväll och hittar gärna på mer saker med er alla!


Klädparty...

Har varit på klädparty med Ida för märket Radidido tror jag de hette. Blev en liten body i rosa med en färgrandig stjärna på och ett par lila muddisar:)

Tack, Jonas för den goda maten när jag kom hem, den satt verkligen bra i min tomma mage.

Jonas trivs med adrenalinkickar

Vi var ute och firade Graham härom veckan och några stycken, däribland Jonas gav sig ut på gokartbanan efter att det precis spöregnat för att tävla och tillbaka kom en helt extatisk Jonas, då han lyckats lägga sig på bredställ ett par gånger:)

Bellan låg snällt och sov i sin vagn så även jag hade kunnat åka men med tanke på att alla som var med inte var stora barndyrkare kände jag att jag nog skulle avskräcka dem ännu mer om Bellan skulle vakna medan jag var ute och körde och börja vråla, för vråla DET är hon rktigt bra på när hon startar. Jag blir lika förvånad varje gång att ett så litet monster ka låta så enormt mycket.

Efteråt gick vi alla och käkade på vita hästen i väsby. Jonas och jag skulle även ut med min bror och hans fru och se på bio efteråt så det blev lite stressigt, men allt som allt var den en riktigt bra dag. Jag och Jonas kände att vi var betydligt mer lyckligt lottade än paret som hade sin 2 åring med. Visserligen var han enormt söt och snäll och Bellan lite gnällig till en början, men hon satt i bärselet på min mage och när jag fick till tekniken med att amma henne samtidigt som jag åt blev mitt liv mycket enklare;)

By the way... har ni inte sett baksmällan så kan jag rekommendera den! 


Varit på promenad och ringt 112

Har varit ute och promenerat med Ida i nästan två och en halv timme när nu solen äntligen visade sig. Hon fick sin Melwin för drygt en månad sedan och bor bara någar hus ifrån oss så det känns jättekul, och skönt att kunna bolla frågor och funderingar med henne, speciellt när hon precis gåttigenom förlossningen och har gett massa tips. Mmm....fats mina fötetr vägrar gå 1 cm till...
 
Jag tror iof att promenden tog sådan tid då en äldre herre med cykel kom fram till oss och sa att han behövde hjälp hem då han hade kört omkull och slagit i huvudet i ett järnräcke. Det slutad med att polisen fick komma och ta över då vi inte ville släppa iväg honom bara sådär då han var den som kom och bad oss om hjälp. Ida sa efteråt till mig att hon jobbat mycket med dementa och trots att han luktade alkohol så mindes han inte sitt namn, sin adress och verkligen fick anstänga sig för att minnas vissa delar av personnumret, dock var han väldigt klar på andra delar när jag pratade med honom. Som att ha hade en katt hemma som han skulle hem och mata. Skulle det bara ha varit jag skulle jag nog litat på honom när han efter ett tag sa att han hittade hem och låtit honom gå. Han blödde ju inte...


RSS 2.0