ninerwa

Känner mig trött. Har varit på rådgivning idag och arbetar igenom saker. Det känns som om det faktiskt ger något.

Har dessutom haft en supertrevlig tjej hemma på fika som jag träffade via babycafet. Det är så många saker med henne som jag själv är läskigt lik på! Och kolla in detta, hennes kille fyller på toppen av det år den 8 de augusti precis som Jonas. Hon har en jättesöt liten dotter som är några månader äldre än Bellan och jag hoppas att detta med tiden kan bli en vän.

Vänskap är viktig liksom ensamhet för att växa. Jag är inte rädd för att vara ensam längre, känns som jag känner mig mycket säkrare i migsjälv sedan Belle föddes. Jag är glad att jag har många fler i mitt liv nu än för ett par år sedan och värdesätter dem mycket. Jag håller inte alltid med dem i de beslut de tar eller sätt de hanterar saker på, men det är ju också vad vänner är till för. Att stötta. skratta och gråta tillsammans. De är inte många vänner jag kickar ut ur mitt liv, några har glidit ur mit liv som på en hal isbana, utan drama och bråk. Vi har helt enkelt glidit ifrån varandra, men jag känner mer att det är livets gång, då det ger möjlighet att hitta människor som får mig att känna mig speciell, smart, rolig och viktig. Man kan ha många vänner i sitt liv, men alla är inte passar inte att dela sina innersta tankar med.

T som jag tidigare skrev om är en av de få männsiskor jag verkligen huvudstupa sparkat ut ifrån mitt liv och vad de än må tyckas så ångrar jag det inte en sekund. Jag vill sluta förlita mig på en verklighet som inte finns, vänner som ha ett namn men so ALDRIG bryr sig, finns, tröstar eller visar intresse för mig eller mitt liv. Jag har försökt med T så länge då jag inbillade mig att bara för att vi umgåtts under ett antal år så var vi nära vänner. Det är inte tiden som ni kännt varandra som sätter in personen i ett fack. Du kan aldrig ta en vänskap förgiven utan man måste vårda den, liksom ett förhållande. Det enda i mitt tidigare inlägg jag önskar att jag formulerat annurlunda var min kommentar om hennes kille. Jag bryr mig inte om man är tillsammans med något med utländsk bakgrund. De som känner mig vet hur snart det är. Jag är ett stort fan av Turkiet, dejatde en turk innan jag träffade Jonas och tycker att människor har samma värde. Så oavsett vad mitt inlägg lät som är jag inte förbannad på T för att hon dejtar en arab.