Zerox
Jonas var lite deppig igår då Zerox efter mycket velande flyttade hem till Richards syster. Vi har ju haft väldigt mycket problem med honom som de flesta av er vet och har nu försökt med alla möjliga metoder, då han är en mycket trevlig familjemedlem, om han bara får tillräckligt med omtanke och uppmärksamhet. Det har han inte fått av mig sedan jag blev gravid och numera inte av Jonas heller. Kunde inte ta i katterna utan att må illa när jag var gravid och det har blivit bättre nu, men fortfarande inte bra.
Jag brukade tycka om att sitta och pyssla med dem, borsta pälsen, klippa klorna osv, men det känns som om jag nu alltid prioriterass annat, som om det fortfarande sitter ett visst motstånd i mig till katterna som jag inte kan förklara, och DET gör mig ledsen. Tyvärr har Zerox blivit en liten jäkel som gör revolt mot allt. Han ligger och surar, river och sliter i allt. Senast drängde han en tass med klor mot Bellans ögon, TROTS att hon knappt rört honom. Jag hoppas det kommer att fungera med nya famijen. Det verkar som det. Mandy skrev att han är jättemysig och go samt fungerar bra med deras lillkisse. Jonas är som sagt delad då detta varit hans ena lilla gullegris.
Jag tycker det är bättre att vi försöker ge mer uppmärksamhet till de två missar vi nu har kvar än att ständigt gå och försöka få bukt på Zerox. Det gör mig bara irriterad. Visst känner jag med Jonas, mer för att han är ledsen än att jag är det. Jag är lättad då avlivning kommit upp på tavlan och det är verklige hemskt att göra det mot en fysiskt frisk katt.
Satt och tittade på lite gamla bilder och hittade dessa ifrån när Zerox och hans fyra syskon var pyttesmå, t.om så att han fick plats i min hand!
