Psykolog

Blev ingen tid hos psykologen iddag heller. Hoppas på en ny tid


Blixtar

Det haglar! Jag var dyngsur på två sekunder när jag sprang ut ifrån arbetsförmedlingen, där jag hade tid för en ny handlingsplan. När jag kom ut till bilen berättade Jonas att bara ett par minuter tidigare hade blixten slagit ner bara 20 meter ifrån honom och Bellan. Han hade kännt hur det stack till i nacken någon sekund innan och sedan kom en stor explosion och han så ljusskenet i backspegeln. Jag hörde smällen inne på arbetsfömedlingen. de ropade att vi skulle ta skydd under borden. När jag kom till posten var alla telefoner utslagna. Vädret är lömskt, Nuu tittar solen fram som om inget hänt. Det för mina tankar tillbaka till gymnasiet. Att någons liv tas av blixten verkar så avlägset. Visst många känner nog en ilning längst ryggraden när de hör smällen och man har lärt sig att räkna sekunder innan smällen för att bedömma hur många kilometer bort den är, men inte lika många har sett att blixten kan ta människors liv. Döden är skrämmande och vi skjuter på att tänka något om den, att ta risker utan att se konsekvenser mer om det kommer jag skriva ett separat inlägg.

 När jag och en klasskompis och vän var 17 år förlorade hon sin då 19 åriga bror just pga av blixten. Det var i augusti. Jag satt på jobbet och folk pratade om det då expressen låg på bordet. Jag minns till och med vart jag satt när jag slog upp tidningen och såg bilder ifrån mina hemtrakter. Det var precis innan skolan började men när jag läste visste jag innan bekräftat. Från den lilla byn som jag växte upp känner alla varandra mer eller mindre som är i samma ålder. Han var begåvad, smart, snygg, rolig, speciell, en bror, en vän, en, son en musker...listan kan göras oändlig men vädret är ombytligt och ser inte mellan fingrarna för någon. Vad beror det då på? Är det slumpen? Eller finns det någon däruppe som väljer sina änglar att ha vid sin sida? Han är oändligt saknad och många år efter begravningen när varit förbi hans grav är det som om det hände igår.  Det har legat nallebjörnar, kort, blommor som får denna plats att kännas levande. Många år har gått men glömmer gör man inte, lär man sig med tiden att acceptera att någon som för ung tas ifrån oss?


Tom i huvudet

Ännu en riktigt varm dag. Vi spelad eminigolf i Gävle och hade en mysig eftermiddag. Vi har lekt med andra bebisar i lekparken och Belle har verkligen varit lätt att ha med sig trots värmen. Imorgon är det min tid hos psykologen och jag känner mig rätt tom i huvudet just nu


Tillbaka ifrån sol och bad!

Trevlig kryssning med kareoke musik. Naturligvis var C och jag på som vanligt;) Vi testade whiskeybaren för herrarna sskull och jag fick lyxen och skaffa mig lite bränna i solstolarna. Har haft en drömbebis som somnade vid 9 vaknade vid 6 och åt och somnade sedan direkt om och sov till 8, kunde inte bli bättre! Tack allihopa för en bra resa!


Det senaste

Det bär av på kryssning imorgon. Det ser jag verkligen fram emot! Speciellt när hela familjen lyckats få det att passa. Bebisens badräkt är medpackad och festklänningen likaså( till mig alltså!)

Midsommar firades på kvarngården och sedan hemma hos min bror med grillning. Kunde inte bli bättre med vädret. Dte enda som jag tänker ändra till nästa år på våran heliga tradition är att packa picknickkorg!

Snart är första strykningen av verandan klar och det ska bli så skönt att kunnia sitta och njuta så snart allt är på plats!


Jag föredrar sms framför att prata

En tjej jag träffade för över ett halvår sen och började snacka med på ica bara så där smsade och undrade om vi skulle träffas i Uppsala. Jag gillar inte en att vara spontan med människor jag inte känner egentligen, men jag tänkte att "Det är en fin dag, du kan ju inte gräva ner dig alltid, och vafasiken om du är inne i stan till efter 6 inte fan blir det att vi sitter mer än 2 timmar." Jag hade fel, var inte hemma förän 2 på natten, visserligen lite kan jag skylla på tåget;)

Satt på bussen till Uppsala och gjorde upp planer i mitt huvud. Jag tänkte att  "Jag ska inte prata om ngt som visar mig, hur jag fungerar eller ens det minsta dela med mig hur jag mår, däremot är alla andra samtalsämnen fair game." "Detta är ju en tjej jag träffat på ica, där månaderna gått och vi inte hörts av och hon heter t.o.m ICA C i min telefon"

Att åka in till Uppsala och vara spontan var det bästa beslutet på länge. C var en sådan människa att även om man bara skulle träffa henne en gång så gav ett enda möte så enormt mycket. Jag kan ärligt säga att jag aldrig tidigare träffat en person som efteråt lämnade en så total känsla av lugn i mig. En stark tjej! Vi satt nere vid ån och hade picknick, såg båtarna glida förbi, njöt av en skön sommarkväll och bara snackade.

Jag kan inte riktigt förklara men med många känner jag att jag inte räcker till, att jag efter att vi träffats frågar mig själv, varför sa jag så, undrar hur de tänker om mig nu. Jag analyserar allt och känner ofta att jag inte är bra nog. Att jag måste förklara mig, försöka anpassa mig. Detta är något i mig och jag är absolut inte av den uppfattningen att det är ANDRA som får mig att känna så, de vet säkerligen inte ens om att jag gärna glider in i rollen att ge råd och lyssna, stötta när jag själv håller på gå sönder. För en del tror jag dock att det är lättare att blunda. Det är sällan jag ställer ett krav och inte har dåligt samvete för det efteråt, trots att jag vet att jag mår dåligt om jag inte försöker sätta ner foten. Roller har vi alla i livet, i olika situationer och jag tror att många av mina blir min sköld för att dölja saknaden av självförtroende. Självförtroende, eller att veta att man är värd att stå upp för sig själv.

Jag trivs dock också i rollen att stötta, lyssna och hjälpa MEN jag måste lära mig att med vänner hitta en balans. Våga vara ärlig och be om hjälp.

.C och jag var på det klara att vi båda är ensamvargar i perioder, när man mår dåligt hanterra man det igenom att stänga många ute. I perioder orkar man inte höra av sig. Hon sa att hon inte gillar när folk ringer henne dagligen och vi skrattade för jag förstod precis. Jag är mer än sms människa. Jag vet att hon förstod och inte kommer ta illa vid sig och samma gäller mig om vi inte kommer höras av på ett bra tag nu, absolut inte för jag inte trivdes i hennes sällskap bara att vi båda har saker som pågår som kräver ork och ingen av oss har behov av att vara lågstadiebästisar. 

Det är första gången på mycket länge med en ny människa, där den enda känslan jag kände efter att jag åkte hem var lugn, inte misslyckande.

Jag har lagt ner tanken på vänner just nu nu, och jag har också lärt mig att för att kallas vän tar det tid, man känner inte en person förrän efter lång tid och kanske inte ens förrän situationen då vänskapen uppstod i förändras tex man flyttar, separarer, får barn eller mår dåligt. Jag kommer ta det som det kommer med nya människor, men igår var en bra dag tack vare C. 


Bad i stenbrottet

Jonas, jag och Bellan åkte till stenbrottet för att bada lite. Det var visserligen jävligt kallt när vi var där häromdagen så Jonas den badkrukan kom inte i, så vi var lite oroliga att det skulle vara för kallt för Bellan. men idag bestämde vi oss för att testa då hon är bra på att säga ifrån när det känns obehagligt. Precis när vi parkerade bilen slocknade hon, så Jonas och jag fick en lång simtur för oss själva medan hos sov i sin barnstol vid stranden. Nu är det sommar!


Träning

Idag pressade vi oss att inte stanna på samma ställen som vanligt så 2,5 km slutade på 18:03, men vi sprang längre sträckor i taget så jag är nöjd!


Flickan

Handling:
En flicka blir lämnad med sin faster när resten av familjen åker till Afrika med ett biståndsprojekt. Fastern ger sig ganska snabbt iväg med en man och flickan måste lova att vara stark och inte berätta det för någon. Flickan håller hemligt att hon är helt ensam och ägnar sig åt att umgås med sina kompisar, leta grodor och förundras över de vuxnas beteende

.
Detta blev kvällens film. Den kom 2009 och hade fått mycket bra kritik. Jonas jublade inte direkt varken före eller efter filmen, men  jag tycker att den var vacker . Delvis tycker jag om svenska filmer och även filmer där man låter natur och ansiktuttryck säga mer än ord. Den är barntillåten, så den är inte grov men just för hur den återspeglar i bilder sorg och ensamhet ett barn kan uppleva, men samtidgt en styrka att hantera just detta lämnade den mig inte oberörd.

En riktig röra

Nästan en hel vällingförpackning över hela golvet, kattmat ligger överallt förrutom i skålen och deras stora vattenskål är utvällt. Jag är skyldig till en av sakerna...suck


Bloggen

Några gamla inlägg hamnade överst av någon anledning....Jaja:)


Bloggen

Har kategoriserat de inlägg jag kunde för att bloggen skulle bli lite lättare att få fram det man vill läsa. Jag vet i och försig inte hur mycket det tjänar till då jag går i tankar att flytta bloggen permanent ifrån blogg.se till Jonas server(Tirpitz)Jonas har suttit och jobbat med photoshop för att fixa lite bilder som jag vill ska ligga på den nya bloggen.

Ibland är det inte dummt att ha en itsnubbe i huset. Tex att få fram en hemadress via ett ipnummer är omöjligt såvida man inte jobbar hos internetlevantören. Så ni som kommenterar anonymt kan känna er säkra för det skulle inte falla mig in att publicera era adressuppgifter eller vilka ni är bara för att jävlas eller skrämma folk ifrån att kommentera anonymt främst för att jag inte kan och delvis för att det är olagligt. 

 Kanske bra att veta om någon nu skulle påstå sig kunna detta.  Nackdelen med nätet är väl kanske just detta att i och med att man kan vara just anonym så känner sig många sig oåtkommliga och skriver saker som de aldrig skulle kunna stå för om de behövde framföra detta i verkliag livet.

Jag bjuder in till en öppen dialog, även kritik och tar nu därför bort modereringen som jag satte upp.  Jonas och jag har pratat en del om det här och han och han har en poäng, ganska många faktikst. Bjuder man på en öppen blogg får man också vara beredd på kritik. Framför jag mina åsikter måste folk som läser och känner att de inte delar dem få säga sitt och ja det var ju tanken...så nu ska jag försöka komma tillbaka på rätt spår med vad bloggen var tänkt att vara, däremot det som sker utanför bloggen är en helt annan sak. 

Däremot kan det dock vara värt att tänka till innan man gömmer sig bakom skärmen och klickar sänd om man verkligen kan stå för det man skriver. Personligen kommenterar jag aldrig anonymt, jag ser ingen vits i det.


Back in Berga

Det har varit en riktigt bra dag idag, men nu är jag helt slut. Somnade i bilen på väg hem från Åkerberga liksom Bellan. Vi var först och hälsade på Jonas gammelmor där det blev en liten familjelunch. T.o.m Jonas bror Victor kom och satt och mysade med Bellan, vilket både Jonas och jag blev jätteglada för. Stackars Victor kände nog sig som en gubbe när vi började kalla honom "Farbror Victor" 

Sedan fortsatte turen hem till Isabellës farfar, där viblev bjudna på lasagne a la Ubbe. Det är nog den godaste jag ätit. Det är inte lätt att få den inte för blöt och inte för torr. När jag gör det blir det mer köttfärssås med lasagneplattor. Alltid rädd att exprimentera för mycket

Faster Ebba hade varit så snäll att hon tagit från lite av sina gamla leksaker som Bellan fick av henne. Din talande Kanin är jag säker på att Bellan kommer att tycka mycket om och ta väl hand om Ebba!


Hur väl känner du din pojkvän?

Hittade den här roliga ideen på Bunnys sida

DIN PARTNER
Fullständigt namn;
Claes Jonas Mikael
Ålder; 26
Födelsedag; 8 augusti
Stjärntecken; Lejon - 
Hur länge har ni varit tillsammans?; Vi träffades den 19 januari för 7 år sedan, men hade en paus 08.
Favoritfärg; Svart!
Favoritplagg; Ett par blåa trasiga urgamla champion byxor som tydligen är K märkta för de får inte slängas.
Favoritdesigner; Haha inte Jonas grej. Han bryr sig mer om märken på tekniska prylar än på kläder
Mobilnr; Det kan jag inte, jag ringer alltid det fasta nummret som kopplar om till mobilen.
Favoritmat; Låda italiano, tacos, örtgratinerad kassler, matrosgryta... Helst det han lagar själv*snyft*
Bil; En riktigt fin vinröd volvo v50 -05
Adress; Samma som mig sen många år tillbaka men nu i Tierp
Hur många syskon har han?; 3 st varav lillasyster Malin hittar ni här
Vad heter hans föräldrar?; Ubbe och Susanne
Hur var han som liten?; ENVIS lintott med mandelformade klarblå ögon, vars bästa kompis hette Erik. Jonas var dock jättesnäll på nätterna och sov bra, men det tog han igen som tonåring då han bröt mot de flesta reglerna. Liksom än idag tyckte han om extrema sporter, hoppade med cykeln ner för tappor, åkte rollerblades bakom moppe och annat som inte ska nämas här, haha;)
Jobb; IT konsult. Jobbar mycket med servrar och har ansvar för företagets it hotell med ca 15 servrar!!
Tatueringar; Ingen ännu, men vill ha en med Isabelles namn och en med en elgura!:)
Favoritfilm; Hmm..film det har jag ingen aning om men jag vet att han gillar "Ahmed the dead terrorist"
Det bästa han vet; Dammsugare, dvs inte städsaken för det skulle nog höra till det värsta han vet utan den man äter, spela gura, sova länge, när han får Bellan att le, umgås med goda vänner och sist men inte minst ha en familj som kanske kommer att växa tillsammans med mig:)

Träning

Har varit ute på terängrundan igen. Trodde inte att jag skulle orka något speciellt idag då jag mådde så risigt igår men 2,5 km slutad epå 17:45 idag. Det blir bättre. Mitt mål är 15 minuter så det ska bli spännande och se om jag kan ta mig dit. Det var en riktigt vacker kväll att springa i och träning gör sig verklgen bäst utomhus


Yrsel och trötthet

Måste ta och kontakta med barnmorskan och följa upp om det är något vi borde göra. Höll på att svimma och hade nog gjort det om inte Jonas hjälpte mig att lägga mig ner med fötterna högt.  Har kännt av yrseln ett tag nu, men inte så pass som idag. Det kändes som om jag bara ville somna när jag la mig ner, blev ifrån ingenstans så trött att ljuden runt omkrig försvann och allt blev tyst men jag tror inte det var mer än några sekunder då Jonas kom med vatten. Måste få rätsida på alla saker som inte fungerar med mig. Visst jag vet att de hänger ihop, att det fysiska och psykiska är på många sättär  sammankopplade, men jag tror också att det finns en annan förklarig till min yrsel och konstanta trötthet.

Idag har varit en dålig dag ända sedan jag vaknade. Känns som jag sover mer och mer men är lika trött ändå. Har inte riktgt haft aptit de senaste veckorna heller, så visst kan de ha med det att göra i kombination med det andra.

Jag blev lite piggare på eftermiddagen så att jag orkade slipa 2 meter planka(woooow)


Slipa altan i regnet:)

Ska försöka få det sista av verandan slipad så att trädgården kan börja fixas till. Allt står nu på gräsmattan som verkligen behöver klippas! Det regnar som fasiken så det blir bara de plankor som är torra som kan slipas, men det är inte mycket kvar nu!


Tävlar om en sverigeklänning!


Tävlingen avslutas den 20 juni. För att delta klicka HÄR


Fullbokad kalender

Det kanske är som min mamma säger, när man förlorar en står nya och knackar på dörren. En tjej ringde mig om hundvakt och som visade sig var nyinflyttat till Tierp var mammaledig till barnet på 14 månader. Jag är lite anti att släppa in folk just nu, men jag kommer att försöka att vara social när jag orkar. Wike ringde och undrade när vi skulle får våra kalendrar att passa ihop. Haha, shit jag måste kolla min kalender för att planera in det, sen när blev alla dagar så fullbokade? Antar att jobbet bidrar lite till det iof:) Det går ganska mycket upp och ner för mig just nu....känner mig ganska trött, men dagar som idag får mig att le.


Myspys dag på Furuvik

En helt underbar dag! Vi har vait på kängrusafari, sett aporna som Isabelle var helt tokig i, åkt lite saker på tivolit med Belle, klappat bebis getterna och inte minst haft flera timmar med Jossan och hela famijen. Ska lägga upp lite bilder så snart jag får dem från Jossan.. Verkligen en superdag. Tack mamma jättekul att vi kunde åka
 tillsamamns allihopa!


Träning igen

Förbättring i träningen! Idag blev det 2,5 km på 18:48


Omklädning av stolarna

Woww ni ska tro min förvåning när jag slet av det fula tyget på stolarna redo att börja klä om dem och såg att orginaltyget var i fint skick. Jag tror att jag kommer behålle det tillsvidare. Ska lägga in en bild med telefonen då jag har förlagt kameran (igen)


Ett par steg...

Ohhhh är så stolt! MIn älskade beaby Belle tog ett par steg häromdagen! Vilken känsla när hon tultade fram till Jonas som stod och ropade på henne, tills hon insåg att hon faktikst gick SJÄLv och blev skitförbannad!*LOL*


Har varit en skön natt

Har sovit gott och länge i natt. Känns skönt att se hjälp inom snart framtid och dessutom sov Bellan hemma hos mina föräldrar;)

Jag vill bara släppa allt, vill vara starkare än så här. Jag vill känna mig hel! Tro på mig själv igen att jag kan göra vadfasiken som helst om jag baa bestämmer mig. Jag hoppas att jag med tiden kan se saker ur ett annat perspektiv och inte känna den enorma ångesten över allt som hänt.

Nu är det hög tid för liet baby inlägg!


Vill Du Ha Fler Besökare Till Din Blogg?

Registrera dig på bloggtrafik.nu igenom att klicka här
http://www.bloggtrafik.nu/index.php?sponsor=Ninerwa


Äntligen tid hos psykolog

Har äntlirgn fått tid hos psykolog och jag blev så glad att jag dansade runt med brevet i handen. ÄNTLIGEN! Det är inte bara jag som känner att något är fel! Det är andra som är av åsiken att jag inte mår så här för att jag förtjänar det! Ohhh... Jag har ett leende på läpparna när jag skriver det här. ÄNTLIGEN har jag tagit tag i det, satt ord på den svårighet jag har att känna mig som en mamma.

Rollen som mamma har kännts som en bergodalbana. Det har snart i ett år pågått en strid inom mig mellan känslorna att kvävas av ångest att jag inte leker med Bellan så mycket som jag borde, att jag lämnar bort henne för mycket, att jag inte nattade henne tillräckligt länge, att hon vänder sig bort och inte vill vara hos mig....Det låter fånigt, som banala saker som bara ska bli vardag. Och jag vet att ni tänker " Du gör tillräckligt! Du kan inte leka med henne hela tiden och det är bra att du inte nattar henne i timmar. En del kommer också att tänka " Går inte alla förstagångsmammor igenom dessa tankar att vara osäkra i sin mammaroll?"  Det intalade jag mig också men det är hög tid att inse att det har gått ett år, detta kan man inte bortförklara längre.

En röst i mitt huvud säger hela tiden till mig att hon förtjänar en bättre mamma än mig, till att ibland inte förstå att hon är min dotter. Att jag födde henne, men när jag ser på henne är hon en främling, att jag inte känner något om hon ramlar och slår sig. Jag har bortförklarat de med att det var väl inte så farligt, vad pjoltar ni för. " Detta i sin tur gjort att ångesten blir ännu värre när jag sedan knäpper ur zombietillståndet och detta ibland annat har nästan tagit knäcken på mig.


Lämns mig ifred nu!

Det har varit tungt av olika anledningar under en längre tid och det märks säkerligen på mina inlägg. DET ÄR LÅNGT IFRÅN ÖVER. Jag är besviken och ledsen för hur människor har agerat. Som sagt detta är inte för att snacka skit eller peka ut någon och inte heller säger jag att myntet endast ha en sida MEN jag pratar ifrån mina känslor och jag har mått väldigt dåligt, varit deprimerad och ska äntlign få hjälp. Dessa människor har fått mig att börja tvivla på mitt värde, de har ljugit mig rätt upp i ansiktet och uttnyttjat mig för att själva må bra. Att frysa ut en person som de gör med mig nu brukade man kalla mobbing i skolan men nu är vi vuxna, så vad kallas det nu?

Alla ni som kommit med fina ord, ni som bryr er och tar er tiden att höra av er, snacka med mig när det är tungt ni ska veta att det värmer och att jag upskattar er


Att guida bygger självförtroende

Nu är jag glad! Det har varit en bra dag:) Jag har haft fullt upp på jobbet men det känns som om självförtroendte får sig ne liten knuff med varje gruppguidning jag gör. Massa trevliga kollegor och roliga människor och dessutom ett fritt jobb. På den fronten kan de inte bli bättre, Nu har jag dessutom börjat vänja mig vid att lämna Bellan för att jobba och det känns inte lika konstigt längre. 


Svek

En grupp av röster kan bryta ner
allt du tror och den du är
 När du gråter och är svag
viskar De tyst "Du är inte värd ännu en dag"

Falskhet och lögner 
är svek



 


Jag är uttagen i bloggtävling:)

Nu ni! Jag är med och tävlar om att bli veckans blogg hos http://grynis.blogg.se/
Please gå in och rösta på min blogg, så kanske det kan leda till lite mer inspiration om nya ämnen att skriva om;) På detta sätt kan ni slå två flugor i en smäll, då kan ni dessutom hitta massa intressamt läsning på en helhärlig mammablogg hos Grynis!


En cool lekpark

Det har varit en grå och tris dag större delen av dagen iallafall. Jonas och jag tog oss ut på en långpromenad med Bellan och himmlen såg faktikst liet ljusare ut. Vi hittade t.om en riktigt rolig lekpark som vi aldrig lagt märke till tidigare. Vi åkte karuseller alla tre, testade ruschbanan som jag tyvär var för bred för att kunna susa nerför, så den imponerade inte på Bellan. Jonas kom hem med jordgubabr som han och jag lyxade på när Bellan somnat. Härligt, ungen slocknade som ett ljus, utan skrik och bråk. Precis vad vi behövde. Nu är det natti natti för mig, för jag ska träffa en fin vän imorgon;)


En vän

Äkta vänner är som ädelstenar
värdefulla men sällsynta;
falska vänner är som höstens löv
granna men blåser bort med första vinddrag


COOLSTUFF

Gillar den här sidan som har massor med praktiska, roliga och annurlunda prylar! Speciellt nu när jag såg att de även hade kategorin upplevelser.

Precis denna hade Jonas och jag hoppats på att komma iväg på som gemensam födelsedagspresent så kanske blir det ett köp:)
http://www.coolstuff.se/Aventyrsbana_for_2

Anledningen till att jag länkar är för detta;
http://blogg.coolstuff.se/289/Lanka-till-oss-och-fa-ett-prylpaket

Tack Helena för tipset!


Träning

Resultatet blev lite bättre för dagens träning. 2,5 km på 19:02
70 kg exakt idag


Vila i frid Xerox

Har varit på jobbet idag så jag kunde inte följa med Jonas till vetrinären med Xerox. Jag föreslog att vi skulle byta dag men Jonas ville inte skjuta på det. Nu efter drygt 6 månader i nytt hem kom katten tillbaka till oss igen. Mycket tråkigt, då vi hoppades att det skulle fungera där. Likaså vet vi att i det nya hemmet hos Micke och Mandy var det också sorg att det inte fungerade då de båda tyckte mycket om honom. Dock har de haft problem med honom i princip sedan de fick honom, men kämpat på för att få det att fungera. Samtidigt höll den envisa gråruffset på att driva dem galna med att kissa och bajsa överallt, t.om så pass att de blev tvungna at köpa en ny soffa. Tack Micke och Mandy för att ni försökt.

Jag har ringt till ett tiotal katthem runt om men alla har de sagt samma sak: De har ingen plats just nu och bett mig höra med släkt och vänner. Detta har ju alltid varit Jonas lilla kelgris, så Jonas tyckte var tungt att ta bort katten idag. Min mamma och Jonas var med honom enda tills han somnade in i deras famn.

Vila i frid lilla Xerox! Hoppas att nu befinner dig på att ställe där du är helt fri och inte ha rmassa regler att stängas in emellan. Att du är omgiven av andra katter och aldrig behöver känna dig ensam.


Spagetti på kvällens middagsbord

Spagetti och köttfärsås på menyn, med färska champinjoner, lök och grädde. Bellan fick sin lilla portion och var nöjd. Något annat nytt som hon älskar är mjölk och i och med att det tydligen ska vara bra att börja dricka det nu så är det ju inga problem.

Snart är det hög tid att ge sig ut i spåret med Jonas och Cecci. Ska bara lägga Bellan först och gå in med Baby watchern till grannen;P Bekvämt eller hur?


Klä om möbler

Fick ett litet bord och fyra stolar i mökt snidat trä efter att min mormor gick bort och jag har helt enkelt inte lyckat få dem att smälta in. Jag hittade ett tyg nu som jag tänket klä om dem med då det tyget som finns är så slitet. Lägger upp lite för och efterbilder. Tanken är att tre sits soffan också kommer gå i beige och den misslyckade fonväggen ska göras om och då hoppas jag det ska kännas lite bättre



Städdag!

Slipdammet börjar minska och det börjar se riktigt okay ut hemma igen. Bra med regninga dgaar då finns det ingen ursäkt att inte att städa. Känns som man snart kan luta sig tillbaka en stund och slappna av


Addicted to shoes!

Är de inte helt underbara?


En stilig karl!

Nyklippt och fin. Richard tvingade Jonas att raka av sig kaluffsen idga. Han menad eatt Jonas hår såg ut som om man stoppat två fingrar i kontakten a la "electric power." Själv tycker jag det är fint när det är lite längre. Nu var det ett bra tag sedan Jonas hade kort och det var nog på tiden;)

FÖRE


EFTER


Cecci 24 år

Fullt hus med både Richards och våra afamilj över. Jag var naturligtvis tvungen att jobab fram till halv fyra, men där stod två härliga jordgubbstårtor och väntade på mig när jag kom. Fan all träning igår förgäves tänkte jag efter fyra bitar. MUMS!
Cecci och jag ska dessutom gå på föreställningen av Grease i Gävle i höst. Jag vet inte hur många gångerCecci  sett filmen men det är bra många gånger och jag gillar musiken så det blev en passande födelsedagsprent!

Kram sis!


Mors dag på Kopan ghang!

Jag vet att jag inte uppdaterat på ett tag så här kommer lite bilder ifrån morsdagsmiddagne vi sammlades till oå Kopan ghang i Uppsala. Inte riktigt lika mysigt som i Stockholm och flamberade jordgubbar med vit choklad saknades på menyn men annars riktigt bra!


Crazy i sin fallskärm

Nu har jag ju laddat upp lite bilder ifrån våran dag på hoppfältet i Gryttjom när Jonas tog sina första hopp. Jag trodde seriöst att han drev med mig, eller iaf överdrev när han sa att packa fallskärmen tog två timmar. DET TOG TVÅ TIMMAR! Anyhow JOnas landade långt åt helsike att bilen fick åka ut och plocka upp honom så han var på lagom fint solskenshumör när han kom tillbaka;)


Veterenen C kom med solstol i högsta hugg. Smart drag dte tog tid innan Jonas fick hoppa.

Min lilla sommarsessa!


namn namn!


Jonas kämpar på att få fallskärmen som han vill.


Lite hjälp ifrån en instruktör med packcert.


Mätt på mygg!


Jihaa! ännu en tur i skogen med Cecci och Jonas. Getting in shape!
Vi tog oss runt på 19 min 47 sek, så det var under 20 iaf. Tummen upp för oss. Jag har nog svalt ett hundratal mygg under turen, mums! Fasiken att inte myggsprejen fungerar där. Skulle jag fråga Jonas skulle han säkert säga att det är ett tecken att jag babblar för mycket när jag springer;P Eller hur pumkin?

Tatuering mitt ute i ingenstans

Bellan med sina tre vänner Leo. Dash och Aryan ute vid Bäcklösen. En supermysig dag då Jossans karl skulle tatuera sig ute hos dem på "fresh tatoo." Var faktiskt uppe i deras studio och dne var riktigt fräsch. Kändes först lite skumt att de skueel tatuera ute på en gård, haha. Dagen slutade med att vi åkte hem till oss och lät ungarna bada!''

'
Leo och Bellan


Envis bebis


Bellan och hennes prins Dash


Mums med glass, men poolen var lagom slemmig efteråt;)


Myspys och mina tofflor!

Mmmm...en kopp te, min filt och mina sköna virkade tofflor ifrån svärmor. Måste bara sno tillbaka dem ifrån Jonas;) Jag tror han skulle gilla ett par egna i en maskulin färg, hahaha;)
Han knorrar nämligen över att de är lila.

Har fått massa beröm för dem och folk har frågat var man kan beställa, men det är one of a kind ska ni veta!


Guidat på tyska idag

Det har regnat och varit riktigt trist väder idag. Inte många besökare har kommit förbi mig i smedjan, mer än ett par trevliga 15 åringar som gått på sommarlov, så döm om min förvåning när en liten grupp kom in och bad mig guida på tyska. Jag kände mig lite off, självförtoendet vacklade lite, och jag sa att jag inte hade ordförrådet att klara detta och skulle  vara lunchavbytare efter 10 minuter, men till sist gick med på att försöka och lyckades ändå guida dem i smedjan i nästan en halvtimme efter att ha fått ok ifrån min kollega som skulle ha fått lunchrast. Det kändes skönt att prata tyska igen, det har jag inte gjort på evigheter, men de var bara tacksamma då de hade svårt att förstå engelska. Kändes verkligen som detta gjorde min dag. De tackade och berömde fterår och sånt får mig må bra


En bra dag kanske?

Sitter och fixar mig för att dra till jobbet. Idag känns det skönt även fast de regnar. Det känsn alltid konstigt att lämna Belle, men samtidigt bra att få komam bort.

Jonas kommer nog dra till hoppfältet idag och umgås lite med en gammal kompis som kommer hit och ska göra någar hopp. Jag tror Jonas blev rätt frustrerad när han inte fick godkännt på moment tre och har efter det inte hoppat igen. Förhoppningsvis släpper det och han ser till att komma igång och hoppa igen i helgen

Ikväll ska jag försöka ladda upp alla bilder som finns på kameran. Har inte gjort det på evigheter och idag känns som jag faktiskt skulle kunna orka ta tag i det.


Psykisktsjuk-

Jag pratade med kuratorn igen idag ochvi har kommit överrens om att gå en annan väg och det känns bra för mig så nu väntar jag på att bli kallad. Man kan hamna i obalans av att bli förälder, man kan hålla på att gå under av att vara gravid, kanske inte kunna bli gravid, rent av förlora sitt barn eller välja att inte behålla det. Gör det en människa som känner sorg men inte kan hanteras till psykisksjuk? Nej säger jag, men man kan hamna i psykisk obalans om man utsätts för saker man inte kan hantera. Likaså går du till en läkare om du har ont i foten efter att ha spelat en fotbollsmatch, eller fått stora eksem efter någon viss produkt. Vem dömmer dig då? Att tala om att må psykiskt dåligt hamnar i mörkret. Detta är något att skämmas över, som folk drar sig undan ifrån. Man ska ju hålla alla hemligheter inom husets fyra väggar. Varför säger jag.

Jag vet också att förändring kräver mod och styrka. Jag känner mig rädd och svag just nu för allt jag känner och inte känner, men borde känna. Ja, jag är rädd och orkeslös för att min energii går åt att hålla mig flytande. Jag har ju faktiskt en ettåring som behöver mig.

Jag skulle vilja skriva mer om besvikelsen jag känner över att vissa väljer att inte stanna i mitt liv, inte för att jag är arg, bara ledsen, men som jag skrev tidigare känslor blir en gråzon och här ska inte snackas skit, men ni ska vet att jag inte släpper in människor hursomhelst och jag tycker att jag hade förtjänat en förklaring. Jag tycker att jag förtjänar så mycket respekt att man kan se mig i ögonen och kommunicera. Detta är allt. jag är inte arg....bara jävligt ledsen.

Nu istället vill jag ge lite credit till dem som har styrkan och färtjänar uppmärksamheten. Jonas är min klippa, mitt bollplank och min partner. Han får ta all ångest, all räddsla och alla hårda ord men han är stark att stå ut med mig även när jag inte förtjänar det.


Träning

Nu har vi försökt att komma igång med träningen igen. Det ska tydligen vara bra inte bara för den fysiska biten. Vi har börjat lite enkelt då konditionen verkligen är sämre än jag trodde men 2,5 km i terräng med tre stopp. Känns bra för när jag springer är det bara det jag fokuserar på. Jonas tycket att istället för att ta bilen till spåret borde vi cykla dit och det har han väl en poäng i då blir det ju ett par kilometers uppvärmning;)

Vi var på plats hos kuratorn idag klockan 8:15, men jag hade blandat ihop dgarana och skulle dit imorgon. Undermedvetet eller ett misstag? Vet faktiskt inte, men det jag vet är ett en ny tid SKA bokas dock inte så tidigt. Kände mig knappt vid medvetande när jag gick upp imorse. Är det så att jag undermedvetet blandade ihop dagarna så får jag helt enklet boka en ny tid och se till att Jonas vet tid och dag så att jag inte ska kunna ta mig ur det.


Kurator igen. Kan hon hitta felet?

Imorgon ska jag till kuratorn igen, och samtidigt som jag skriver detta vet jag att det är privat, mycket privata känslor som jag sätter ord på. Jag antar att på ett sett ser jag inte det som fel att dela med mig av det som händer i mig, detta är ju MIN blogg eller hur? Jag har bollat med tanken på att lösenordsskydda bloggen, men min tanke med att blogga har alltid varit att inte måla upp en verklighet som inte finns. Mår jag dålig så är det det ni kommer att få läsa, har vi svårigheter i relationen har jag tidigare skrivit öppet om det men detta hamnar lite en gråzon då detta faktiskt inte enbart är mig jag lämnar ut utan även Jonas och därför försöker jag vara lite återhållsam på denna punkt numera och istället skriva mer om det som är bra eller inte nämna det alls om jag inte har något bra att säga. Bättre än att ljuga eller hur?

Tanken var att använda detta som en dagbok utan lås...Kanske tids nog kunna gå tillbaka och läsa om hur jag tänkte eller mådde när jag tog vissa beslut. Detta blir mitt arkiv om migsjälv. Jag känner att här kan jag kommunicera både när jag mår bra och dåligt utan att anstränga mig för att folk inte ska se vad som verkligen händer inom mig, runtomkring mig. Som ni förstår kan även kategorin "runtomkring mig" bli en gråzon vad som klassas som skitprat, och därför ska jag förtydliga att jag inte kommer att peka ut någon med namn, däremot i och med att vi fastställt att detta är min blogg och att tanken för mig att fortsätta skriva här är för att jag ska må bra och jag ska dela med mig av mig själv och livet på ett öppet sätt till er som tar er tiden att läsa så kommer jag att skriva om saker som gör mig glad, ledsen och även arg.

Om man vill läsa om någon som har ett liv som bara är gulligull och rosenskimmer då är detta inte rätt plats för er just nu. För en del skulle det kanske kännas märkligt att gamla vänner som man hör av då och då läser om ens liv men jag tror att det finns fler av mina bekanta som jag har mer gemensamt med än vad vi själva kasnke förstått då vi lärde känna varandra. Man ändras mycket igenom åren som går och jag tänker inte missa några chanser att lära känna människor som är värda att vara vän med.

Nu ska det bli fint i trädgården

Har spenderat dagen ute med att fixa på baksidan. Jag har målat utemöbler OCH monterat. Det har varit en bra dag idag, vilket är skönt att se att det finns sådana också. Känns för det mesta som allt gå på halvfart. JAG går på halvfart. Idag har jag fått mycket gjort dock. Har rensat varenda skåp och mycket har åkt i sopporna. Blir stressad av allt onödigt som vi inte behöver som ligger och tittar på mig. 

När jag satt ute i gräset och målade möbler kom jag att börja tönka på Isabelles ettårs fest. Visst hon fyller ju bara ett... Kanske ska man inte blir besviken om det inte blir som man hade tänkt mig? Hon blir väl inte ledsen ännu för att folk inte kommer? Det finns väl inget som kallas "bästa vän" för ett så litet barn, så jag antar att det är mer i mitt hjärta det kommer göra ont när de vänner jag trodde skulle komma inte gör det. Det får åtminstonde mig att känna mig bättre till mods om jag vet att hon inte förstår.

Både Jonas och jag är överrens om att vi vill fixa trädgården så gott vi hinner tills hon fyller år. Visst den är ju liten, men allt som har med slipning, målning och montering att göra tar TID.



Ångest eller känslan att kvävas

Isabelle har äntlign somnat. Hade tänkt att plugga på till guidningen imorgon, men orkar inte. Hon har skrikit som en stucken gris i nästan en och en halv timme, vilket var tiden jag tänkt att plugga.
Jag antar att det varit en bra dag. Har guidat i smedjan med en grupp på 15 personer och det gick riktigt bra. De gav beröm och gjorde tummen upp. Den delener känner jag att jag behärskar. Dessutom kändes det skönt då jag la all fokus på att le, dra de rätta skämten, ställa de rätta frågorna. All fokus låg på "Victoria i jobbet." Lugn, organiserad, glad och engagerad. Det känns på något sätt lugnande att folk inte kan se rätt igenom mig. Att jag kan dölja det kaos som pågår.

Har svårt att hitta mening i saker. Har svårt att hitta mening i något av det jag gör. De bästa är väl när jag har saker att lägga fokus på, men på kvällarna kommer tankarna och ångesten. Hur vet jag att det är ångest jag pratar om? För att jag haft känslan med mig länge. I perioder har den varit under kontroll, men i och med att den andra graviditeten och allt som hänt har något knäppt till i skallen och jag känner ilska. Den tar över allt annat många gånger. Så fort ljuden tystnat, när dagens uppgifter är slut känns det som jag kvävs. Hur kan jag beskriva det mer än att den stora tryckande känslan som jag kallar ångest tar mer och mer plats  för varje dag att det inte finns utrymme för mig att bara vara, slappna av, se mig omkring, släppa in någon. När allt blir tyst. när Isabelle somnat känns det som ensamheten blir påtaglig. Så känner jag mig med det här. Ensam.

Har bokat tid med kuratorn på sjukhuset igen. Jag vet inte vad jag tycker om henne egentligen, då hon utifrån de gånger vi träffats kännts som en "Ja, jag förstår" fast hon sitter och tänker på vilken middag hon ska laga på kvällen. Hon har ringt mig nästan dagligen i en veckas tid, men jag har inte orkat ta tag i det. Något är fel och det vet jag med bestämdhet. Att må dåligt psykiskt på det här sättet när man blil gravid kan inte vara normalt. Jag känner ingen sorg, eller inte på det sättet som jag skulle vilja, då jag vet att det här är något av det värsta jag varit med om på många sätt. Jag borde kunna få fram sorgen, men då stänger jag av.

 Jag känner ilska och ångest. Ilska att jag vill kasta de finaste tallrikarna jag har i väggen, ställa mig ute i trädgåden och skrika. Inget av detta gör jag, utan det hanteras på annat sätt.


Jobb, jobb och jobb!

Första dagen på jobbet, eller åtminstonde så nära man kan komma innan det verkligen drar igång. Har gått igenom mina anteckningar, kollar upp olika historiska datum, lärt mig hur kassan fungerar och vart koder och nycklar finns. Imorgon är det dags att börja guida i Österbybruk! kaske kommer jag t.o.m att få in lite extra pengar;)


Ännu en dag

Det är tungt. Ett fåtal  vet varför, några till ska få veta, men jag känner att slutar folk höra av sig som lovat att de ska stötta och finnas, men uppenbarligen på villkoret att det inte kräver någon ansträngning ifrån deras sida, då behöver de heller inte veta mer. Ytliga bekanta behöver inte veta de innersta hemligheterna. 
 
Det var sol idag, jag tror att det var varmt egentligen, men jag har legat nerbädddat i sängen hela eftemiddagen. Jag hörde Bellan och Jonas på ballongen när de lekte, men kände inte som det var anledning att kliva upp ur sängen. Märkligm det borde väl vara anledning nog?

Stora överraskningen idag blev två välfyllda paket ifrån Cypen. Isabells farmor hade sytt den mest underbara klänning man kan tänka sig. Jag skulle vilja lägga upp bilder när hon har den på sig men ännu är de lite stor. Var ju tvungen att testa den så fort jag såg den. Kände mig faktikst glad att bra tag efter att ja renast ut Bellans gamla ur tvättade tradera inköpta kläder och bytte ut dem mot de nya, supersöta kläderna som låg i det andra kuveret. Tack Susanne ifrån oss alla tre!

Det är faktiskt roligare med kläder till Bellan än mig själv tycker jag oftast numera och det piggar verkligen upp. Min mamma hade stuckit ner en snabbis till Ullared häromdagen och bara att se på alla ENORMA väskor hon kom hem med fick mig att skratta. JISSES!!! Shopzilla är lös;) Min garderob kunde förnyas i ett svep och jag insåg att det var minst lika kul! Så fina saker! Bellan fick också nya sommarkläder i storlek 80 men till min glädje verkar hon kunna ha en del redan nu, som badräkten med en döskalle på. Läcker! Tack mamma!